Javascript är avstängt, det medför att de flesta funktioner inte fungerar.

Jordtyper

Jordtyper

Vår värdefulla matjord är ett litet ekosystem. Där finns:

  • mineralämnen – partiklar av lera, sand och grus
  • mull – nedbrutet organiskt material
  • hålrum – viktiga bland annat för transport av syre och vatten
  • smådjur och mikroorganismer – gör jorden bördig och porös.

Odlingsjordens två poler är lerjord och sandjord. Beroende på proportionerna mellan lera och sand finns också olika blandjordar. Testa din jord genom att ta upp en handfull från marken och försök krama ihop den. Sandjord smulas sönder, men lerjord är formbar och kan rullas till en sträng. Ju smalare strängen blir innan den går sönder, desto högre lerhalt har jorden.

Både lera och sand har sina för- och nackdelar. Oavsett vilken jord man odlar i är det möjligt att förbättra den.

Lerjord

Lerjorden heter som den gör för att den innehåller mycket ”ler”, det vill säga de allra minsta mineralkornen. Ju mer av dessa små partiklar jorden har, desto tätare blir den. Tätheten gör att lerjord kan vara tungarbetad. Packad jord med minimala hålrum kan leda till syrebrist för växternas rötter. På våren tar det lång tid för solen att värma upp en kompakt lerjord.

Men lerjord har också en rad goda egenskaper. Tätheten gör att lerjord är mycket bra på att hålla kvar näring och vatten. På hösten är den varm längre än sandjord. Lerjord är dessutom naturligt rik på kalk.

Lerjord kan balanseras med tillförsel av sand. Sanden bör inte vara för finkorning, för då är det risk att jorden börjar likna betong. Det brukar rekommenderas att man lägger 5-10 cm fyllnadssand ovanpå jorden och myllar ner sanden lätt. Därefter täcks jorden med minst 5 cm organiskt material – exempelvis naturgödsel eller kompost.

Många rotfrukter gillar sandjord bättre än lera. Har man en tung lerjord kan man därför välja att blanda in lite sand just där rotfrukterna ska växa. Men det gäller inte majrovor – de trivs allra bäst i lerjord!

Sandjord

Sandjord har större mineralkorn än lerjord. Sandjorden är därför luftigare och mer genomsläpplig. Näring och vatten kan läcka från sandjord så att den blir näringsfattig och torr. Dessutom är sandjord mindre rik på kalk än lerjord.

Fördelarna med en sandjord är att den är lättarbetad. På våren blir den snabbt varm. Och det är ingen risk att vatten står kvar och skadar växtrötterna, eftersom den har så bra dränering.

Sandjord kan balanseras med tillförsel av lerjord. Det brukar rekommenderas att man lägger ca 5 cm lera ovanpå jorden och myllar ner den lätt. Därefter täcks jorden med minst 5 cm organiskt material – exempelvis naturgödsel eller kompost.

Bättre jord med mera mull!

Mull är organiskt material som brutits ner. En mullig jord har en fyllig struktur och härlig färg. Både leriga och sandiga jordar blir bättre odlingsjordar när mullhalten ökar. Lerjord blir mer porös och lättarbetad, medan sandjord håller kvar mer näring och vatten.

Mikrolivet som ger jorden mull behöver matas kontinuerligt. Är vi generösa som odlare med att tillföra organiskt material – ja, då blir maskar, småkryp och mikrorganismer nöjda. Material som behöver syre för sin nedbrytning läggs ovanpå jordytan. Det gäller exempelvis gräsklipp, löv, blast, ogräsrens och halvförmultnad kompost. Brunnen gödsel och kompostjord kan däremot myllas ner lätt i jorden. Allt detta förvandlas till mull och näring i en form som växternas rötter lätt kan ta upp.

Oavsett vilken sorts jord vi odlar i, så kommer ett välmatat mikroliv att resultera i frodig växtlighet, blomstring och skörd.

Läs odlingsguiden

Här delar vi med oss av tips, råd och inspiration om odling från all den erfarenhet som finns hos oss på Florea och hos våra ambassadörer. När det kommer till odling så blir man aldrig riktigt färdiglärd, utan det är ständigt en fantastisk resa efter nya erfarenheter.

Läs mer om odling