Tomatfröer

Antalet tomatsorter som finns är nästintill oöverskådligt stort. Att dela in dem i grupper gör det hela enklare att förstå och hur det hänger ihop. Vi skiljer på två olika grupper:

Busktomater, dessa ska INTE tjuvas utan varje planta bildar en större eller mindre buske av grenar och frukter. Inom gruppen busktomater återfinns oftast dvärgväxande sorter som passar bra för inomhusodling i kruka. Frukterna är oftast små även om variationen mellan sorterna är stor.

Högväxande tomater, dessa SKA tjuvas och endast en huvudstam tillåts att växa fram. Här finns majoriteten av de mest odlingsvärda sorterna och undergrupper som bifftomater, körsbärstomater, vanliga tomater, plommontomater och så vidare, finns alla representerade med många olika sorter inom gruppen.

Sådd:
Tomater kan sås under stora delar av året men det är lätt att vara för ivrig! Vid för tidig sådd blir plantorna långa och rangliga och dessutom blir de snabbt förbivuxna av senare sådda plantor. Tidpunkten för sådd bör därför planeras utifrån de förutsättningar som finns till hands så att kvalitén på de snabbt växande plantorna inte försämras i brist på plats. Erfarenhet visar att sådd i mitten till slutet på mars ger de bästa resultaten vid odling på friland eller i kallväxthus i mellansverige. Vi odling av så kallade kruktomater eller microtomater som ska odlas på fönsterbrädan och inte planteras ut så kan man naturligtvis så tidigare om plats finns.
Fröna sås i såjord ca 0,5 cm djupt och täckes med jord, finkornig sand eller vermiculite. Vattna sådden försiktigt, täck med plast och placera den därefter på en varm plats, 22–24 grader. Inget ljus behövs innan plantorna visar sig ovan jord och en idealisk plats för groning kan därför vara på ett varmt golv i till exempel badrummet. Var dock noga med att kontrollera temperaturen så att det inte blir för varmt, eftersom temperaturer över 25–26 grader hämmar groningen. Groning kan förväntas inom en vecka men oftast går det på ett par- tre dagar vid optimala förhållanden. Så fort som groning har skett behövs ordentligt med ljus och vid tidig sådd före mitten av mars krävs tillskottsbelysning under 16–18 timmar per dygn för optimal tillväxt.

Skötsel:
Om plantorna trängs med varandra så blir de fort höga och rangliga. Efter uppkomst blir det därför rätt snabbt dags för den första omplanteringen. Det brukar vara lagom att plantera om när de första karaktärsbladen bildats (karaktärsblad= de riktiga bladen som utvecklas efter hjärtbladen). Om plantan blivit lång så kan stjälken upp till karaktärsbladen försiktigt placeras under jord vid denna första omplantering eftersom den snabbt bildar rötter och hjälper till med vatten och näringsupptagning. Viktigt är att inte skada eller bryta stjälken under denna omplantering för då kommer plantan att snabbt vissna bort. När plantan återigen börjar visa tecken på att den trängs i sin kruka är det dags att plantera om igen. Glöm inte att under hela plantuppdragningen regelbundet, helst vid varje vattning tillföra flytande växtnäring. En välmående tomatplanta har mörkt gröna blad. En svältande planta uppvisar ljusgröna- gulgröna blad med gula blad längst ner på plantan och den ger då en bra indikation om att du ska öka tillförseln av näring!

Utplantering:
När risken för frost är över, det vill säga i början av juni för mellansverige är det dags att plantera ut på den slutgiltiga växtplatsen. Det är viktigt att försiktigt vänja plantorna så att de inte får en chock. Denna tillvänjningsperiod brukar benämnas avhärdning. Tomater kan odlas i såväl krukor, kärl som direkt i marken men viktigt är alltid att de hamnar i en bra jord. Vid odling i krukor så väljs alltid bästa sorten, köpt eller egentillverkad och aldrig billiga planteringsjordar. Vid plantering i marken förbättras jorden med rikliga mängder av kompost, välbrunnen stallgödsel eller annat som finns tillhanda. Om möjligt bör man undvika att plantera på samma ställe år efter år eftersom tomaten är känslig för rotburna sjukdomar. Dessa dyker upp om man odlar på samma ställe år efter år och brukar kallas för jordtrötthet. Det som egentligen har skett är dock att koncentrationen av skadliga mikroorganismer i jorden har blivit för hög.

Skötsel under sommaren:
När sommarvärmen så äntligen kommer sker tillväxten mycket fort. Plantan får under den här perioden aldrig lida brist på vare sig vatten eller näring. Viktigt är också att varje vecka ta bort sidoskotten, tjuvarna, på högväxande sorter så att maximal kraft går till huvudskottet. Plantan binds också upp ordentligt så att stammen inte riskerar att brytas när frukterna sväller och tunga klasar hänger på plantan. I mitten av augusti är det dags att toppa plantan, ja det känns tidigt eftersom det fortfarande är mitt i sommaren men kom då ihåg att det tar 8 veckor tills klasen som då blommar kan börja att skördas och då är vi långt inne i hösten med såväl regn, rusk som kyla. Strax efter toppningen brukar plantan skjuta massor av sidoskott och det är viktigt att dessa tas bort så att det inte blir ett enda virrvarr av skott åt alla håll.

Skörd:
Från blomning till mogen frukt brukar det ta ca 8 veckor, lite beroende på temperatur. Tomatfrukten kan vid mognad ha olika färg, smak och storlek men äts aldrig färsk i sitt gröna, omogna tillstånd. Undantaget är förstås de tomatsorter som också är gröna vid mognad och vid tillagning av gröna tomater i hushållet. Gröna omogna tomater kan alltid mogna i efterhand inomhus eller varför inte göra en god marmelad av säsongens sista tomater.

Problem:
Det är många skadegörare som tycker om tomat och de främsta åtgärderna är att regelbundet, varje vecka, kontrollera plantorna noggrant. Oftast hittar man skadeinsekterna på undersidan av bladen och genom att använda gula klisterskivor och granska fångsterna noga kan man upptäcka ett angrepp och tidigt sätta in motåtgärder.

Bladlöss angriper ofta de unga plantorna. Bladlöss förökar sig snabbt och alla angrepp måste stoppas i tid innan det blir ohanterligt, använd växtvårdsmedel, såpa eller liknande. Det går också som regel bra att klämma ihjäl insekterna mellan fingertopparna eller att tvätta plantans angripna delar med kallt vatten.

Vita flygare är också en insekt som ofta dyker upp i odlingen. De trivs framför allt i instängda, torra och varma utrymmen som på en varm solig fönsterbräda eller i ett växthus. Insekten har flera stadier men det är de vuxna, flygande djuren som gör störst skada genom att suga växtsaft ur plantans unga delar. Använd växtvårdsmedel eller såpa för att stävja angreppet. Ett väldigt bra sätt att bekämpa vita flygare är också de gula klisterskivor som finns på marknaden. Dessa är helt giftfria och de flygande insekterna dras till den gula färgen och när de väl fastnat så kommer de inte loss. Skivorna fungerar bra mot alla flygande skadegörare som sorgmyggor och trips.

Rotsjukdomar kan uppträda om du odlar i samma jord flera år i rad, vilket ofta är fallet vid odling i bäddar i växthus. Det går inte att se några svampar eller andra skadegörare med blotta ögat, utan det handlar om mikroskopiskt små organismer som angriper plantans rötter. Det bästa botemedlet är att byta växtplats varje år men i ett växthus är det ofta inte möjligt. I stället förbättrar man jorden med rejäl inblandning av kompost, välbrunnen stallgödsel, gräsklipp och så vidare, alternativt så byter man ut all jord. Den jord som man tar bort kan användas till alla andra växter men inte till just tomat eller paprika som båda angrips.