Fröer till morötter

Fröer till morötter

Att odla egna morötter är väldigt populärt och det är enkelt att förstå varför. Morötterna är lättodlade och smakar otroligt gott när man odlat dom själv.

Grupper:
Morötter brukar delas in i två grupper beroende på när de brukar skördas och hur bra de är på att lagras. Gränserna är dock lite flytande och ofta fungerar det fint att lagra sommarmorötter och likaså att äta vintermorötter på sommaren. På fröpåsen finns ofta en utförlig rekommendation om vilka egenskaper som respektive sort har. Den vanligaste färgen på roten är orange men färger som gul och lila blir alltmer vanliga. Ett kul inslag är också de så kallade Harlequin, regnbågsblandningar där frö från flera olika sorter har blandats i påsen och ger upphov till en mängd olika färger på morötterna.

Växtplats:
En öppen, gärna blåsig och solig växtplats är alltid att föredra vid odling av morötter. Jorden som helst är en mullrik sandjord ska hålla fukten bra utan att för den skull bli alltför blöt under regniga perioder. Vi odling i leriga jordar är det viktigt att tillföra rikliga mängder med organiskt material som kompost eller liknande för att jorden på så sätt ska bli mindre kompakt. Det är viktigt att jorden är fri från stenar, stora som små. Sten i jorden leder till att moroten grenar sig när den stöter på en sten och därmed blir krokig eller utvecklar sidorötter. Naturligtvis påverkar det inte skörden eller smaken annat än utseendemässigt men det kan vara bra att veta varför moroten ibland ser konstig ut.

Gödning:
Moroten är inte speciellt näringskrävande och man bör vara försiktig att använda alltför kväverika gödningsmedel som till exempel gräsklipp då detta leder till alltför frodig bladtillväxt och mindre rötter. Använd i stället kalium och fosforrika gödningsmedel. Vid användning av stallgödsel som häst och kogödsel är det viktigt att dessa är välbrunna då det finns försök som visar att färsk halm kan ge ökade angrepp av morotsflugan.

Sådd:

Vårsådd:
Morot sås alltid från frön och vanligtvis sker det på våren i april-maj. Eftersom morotsfrön inte alls är känsliga för låga temperaturer i jorden under groningsprocessen så är det också möjligt att så under hösten och vintern. Fröna har som regel en hög grobarhet och det är därför viktigt att inte så för tätt. Information om avstånd finns på fröpåsen men en tumregel kan vara 5 cm mellan plantorna i raden och 20–25 cm mellan raderna. Markera raderna med pinnar så är de lättare att se vid de första ogräsrensningarna. Tiden från sådd till uppkomst beror helt av förhållandena, framför allt temperaturen. En optimal groningstemperatur ligger inom intervallet 17–22 grader och då kan man räkna med groning inom ca en vecka. Lägre temperatur innebär en längre och mer oregelbunden groningsperiod. En högre temperatur kan däremot innebära att fröna går i vila och ingen groning alls sker. Det är viktigt att tänka på särskilt vi sådd i lådor och andra kärl ovan mark som kan bli väldigt varma vid solexponering. Sådden sker på en väl förberedd plats där det översta lagret har luckrats upp och krattats. Om det är torrt bör jorden vattnas dagen innan sådden sker.

Höst-/ vintersådd:
Vi sådd under hösten och vintern är det viktigt att inte så för tidigt eftersom vi inte vill att fröna ska gro för tidigt. Lämplig såtid i de mellersta delarna av landet är därför under perioden november-mars. Det viktiga är att jordtemperaturen är under 5 grader så att inte fröet lockas att gro i förtid under hösten. När så vårsolen tittar fram så vaknar också fröet och groningen startar. Genom att höst-/ vinterså kan man skörda sina morötter betydligt tidigare än från de sådder som sker under våren.

Skötsel:
Efter uppkomst är det viktigt att kontinuerligt hålla efter allt ogräs. Morot är dålig på att konkurrera med ogräs och moroten växer dessutom lite långsamt i början. Om groningen varit lyckad så kan det hända att de små späda plantorna hamnat alltför tätt och då är det viktigt att gallra. Den första gallringen sker så fort det är möjligt att hantera de enskilda plantorna och de plantor som blir kvar bör ha 3–4 cm till närmaste grannplanta. Genom att inte gallra till slutavståndet direkt så kommer men att kunna skörda små goda minimorötter vid den andra gallringen som bör ske när plantorna återigen börjar att trängas. För att inte den översta delen av moroten som sticker upp ur marken ska bli grön så är det viktigt att kupa upp jord på plantorna. Det brukar räcka att kupa upp jorden vid två tillfällen men vid god tillväxt och häftiga regn kan morötterna ändå sticka upp och då är det bra att kupa ytterligare en gång. De gröna delarna av moroten är dock helt ätliga (till skillnad från gröna potatisar) men de är ofta lite beska och att kupa upp jord är därför ofta en bra åtgärd.

Skörd:
Moroten kan skördas och ätas i alla stadier och storlekar. För vinterförbrukning kan morötterna stå kvar i jorden så länge som möjligt och milda vintrar då marken inte är frusen kan de skördas kontinuerligt under hela vinterperioden. Om man bor så till att marken brukar frysa så kan morötterna i stället lagras in i en stuka eller jordkällare. Optimal temperatur under lagringen är 1–3 plusgrader.

Problem:
Morotsflugans larver gnager gångar i morötterna och försämrar därmed lagringsegenskaperna. Genom att placera odlingen på ett öppet och blåsigt ställe så minskar risken för angrepp betydligt. Man kan också täcka odlingen med fiberduk så att insekten inte kommer åt att lägga ägg på de unga morötterna. Det finns också en insekt som heter morotsminerarfluga som ger liknande angrepp. Dessa är dock sällan så allvarliga och ofta så kan de ytliga skadorna skäras bort vid beredning.

Bladlöss angriper ibland och är ofta ett tecken på att det är för torrt, instängt och varmt. Säkerställ att frisk luft kan cirkulera runt plantorna och att fuktigheten i marken är tillräcklig. Ett redan konstaterat angrepp kan behandlas med växtvårdspreparat som såpa eller så kan man bara skölja bort lössen med kallt vatten.

Morotsbladloppa är en så kallad värdväxlade skadegörare. Den övervintrar som fullbildad insekt på barrväxter för att när våren kommer söka upp och lägga ägg på framför allt morötter även om andra flockblomstriga växter som persilja och koriander kan angripas. Den vuxna insekten suger växtsaft i moroten och pumpar samtidigt in ett gift som gör att morotens blad krullar ihop sig och slutar växa. Angrepp av morotsbladloppan är svåra att bekämpa men att täcka odlingen noggrant med fiberduk försvårar åtkomsten betydligt för de äggläggande honorna. Det är också viktigt att ta bort och gräva ner angripna plantor snarast då de upptäcks för att på så sätt minska antalet nya insekter för kommande år.

Filtrera efter
    Visar 4 av 4 produkter
    Visar 4 av 4 produkter