Parkslide
Parkslide är en växt som ursprungligen kommer från Japan men som funnits vilt i Sverige i mer än 100 år. Parkslide importerades som en prydnadsväxt för parker och trädgårdar. Den växer mycket snabbt. Så snabbt att arten kan bli invasiv och orsaka problem om ett bestånd inte hålls efter. Parkslideskott kan i värsta fall skada byggnader och infrastruktur genom sitt kraftfulla växtsätt.
Parkslide trivs i många olika miljöer
Parkslide är en härdig växt som klarar allt från blöt jord till torka. I Sverige trivs parkslide på ängsmark och i skogsbryn.
En av anledningarna till att parkslide snabbt kan konkurrera ut andra växter är att den har ett ämne i sig som hämmar andra växters tillväxt. I Japan, där parkslide har sitt ursprung, finns naturliga fiender till arten. Där dessa saknas kan parkslide bli ett stort problem. Inte minst i Storbritannien gör växten ekonomisk skada genom att sänka värdet på fastigheter där den växer. Det är inte alla som vill ta sig an den ganska stora uppgift det kan vara att bli av med parkslide.
Användningsområden för parkslide
Parkslide har skott och blad som kan ätas. De är rika på vitamin C och smaken påminner om rabarber. Parkslide innehåller resveratrol som är antibakteriellt. Det är dock inte motiverat att odla parkslide av dessa anledningar utan det är tyvärr en växt som skapar problem, snarare än värde.
Parkslide – kännetecken
Här är en checklista för dig som är osäker på hur man identifierar parkslide:
- Parkslide är en flerårig ört med ett bambuliknande växtsätt som kan bli 50–250 cm hög.
- Stjälken är grov och ihålig och något förvedad.
- De äggformade bladen blir 5–15 cm med en tydlig spets och rak bas.
- Parkslide har rosa eller vita blommor som sitter i glesa klasar. De slår ut sent på sommaren eller hösten.
- Rötterna går mycket djupt ner i marken.
Rosenslide är en växt som liknar parkslide men som inte är lika invasiv. Jätteslide, en annan släkting, sprider sig på samma aggressiva sätt som parkslide.
Tips till dig som behöver bekämpa parkslide
Man kan bekämpa parkslide på flera olika sätt. Den effektivaste metoden är att gräva upp plantorna med rötterna. Det är arbetsamt men resultatet blir bestående om man verkligen får upp alla rotdelar. Att klippa ner parkslideplantor kan begränsa utbredningen. Tar du hela tiden bort unga skott så tröttas beståndet ut med tiden och det kan försvinna helt på sikt. Att klippa ner ett bestånd och täcka det med markduk kan hjälpa. Använd gärna mer än ett lager duk om du vill prova den metoden.
Det är viktigt att ta hand om växtdelar på ett sätt som inte bidrar till ytterligare spridning. Att placera dem i kommunens containrar för invasiva arter eller för brännbart avfall är bättre än att försöka kompostera eller bränna parkslide på tomten.
Det finns bekämpningsmedel som hjälper mot parkslide. Glyfosat kan vara väldigt effektivt. Som privatperson får du dock inte använda glyfosat vid bekämpning av parkslide i din trädgård. Ämnet är giftigt och kan, precis som parkslide, ha en negativ påverkan på den biologiska mångfalden. Ättika kan vara ett alternativ men vid upprepad behandling sänker det markens pH-värde. Då är det ett bättre alternativ att gräva upp eller trötta ut beståndet. Det har även gjorts försök att bekämpa parkslide med vägsalt. Saltet påverkar dock allt liv i jorden och metoden är inte tillåten idag.
Författare: Johanna Damm
Faktagranskad av Erik Hoekstra
Senast uppdaterad 2024-01-09