Rödbeta
Rödbeta, gulbeta, vitbeta, polkabeta
Rödbeta härstammar från strandbetor som växte längs Medelhavets kust. Under medeltiden spred sig dessa betor över Europa som “romersk beta”. Under 16- och 1700-talet kom de till oss i Norden.
Det sägs att betor offrades på silverbrickor till den grekiske guden Apollo i dennes tempel i Delfi. Idag är väl rödbetan mer känd som superfood för löpare, eftersom rödbetsjuice har visat sig öka uthålligheten.
Förädling har lett till att det nu finns en hel uppsjö av betor med olika former och färger. Dagens odlare kan välja mellan rödbetor, gulbetor, vitbetor och polkabetor.
Förodla eller direkså rödbeta
Rödbeta kan både direktsås och förodlas. För att få en kontinuerlig skörd sår vi dem i omgångar från mars. Eftersom det finns risk att plantorna går i blom ifall de sås i alltför kall jord, brukar vi göra den första sådden inomhus. Dessa småplantor planteras ut när de är 5-10 cm.
Från april eller maj, beroende på växtzon, går det också utmärkt att direktså rödbetor. Sorter som ska vinterlagras kan sås ända in i juli. Man kan till och med dra igång en omgång rödbetor i augusti för att enbart skörda bladen.
Oavsett om du sår inomhus eller utomhus, täck fröna med 1-2 cm jord och håll jorden fuktig under groning. Ett bra avstånd mellan plantorna är 5-8 cm. Varje frö är i själva verket en liten samling av 2-6 fröer. Flera stycken kan alltså titta upp från ett enda frö. Det går bra att gallra bort de minsta, men vi väntar oftast med gallringen till dess att de små kan plockas upp och användas som bladgrönt eller primör. Den största betan i varje kluster får vara kvar i landet växa vidare.
Rödbetor passar bra att bredså, men med sitt dekorativa bladverk är de också snygga att ha i prydliga rader. Lämpligt radavstånd är ca 30 cm. Skydda eventuellt med fiberduk för att förhindra att fåglar äter upp fröna.
Några växter som är bra att samodla med rödbetor är lök, kål, sallad och rädisor.
Under odlingssäsongen klarar sig rödbetorna ofta utan annan tillsyn än vattning och näringstillförsel. Eftersom de från början är strandväxter, så gillar de mineralrik näring som tång eller algomin. Men vanlig gödselvattning går också bra.Lägg gärna gräsklipp eller annat organiskt material mellan plantorna. Detta håller fukten kvar i jorden, kväver ogräset och tillför extra näring allteftersom det bryts ner.
Rödbetor kan vara kvar i landet ett bra tag under senhösten. På en sval plats i behållare med lock kan de lagras fram till vårvintern. Eller så kan de förvaras i stuka eller jordkällare, ifall man har tillgång till det.
Rödbeta – delikat i matlagning
Rödbetor har tusen tillagningssätt. Galet goda helt enkelt kokta och serverade med smör. Men testa även borsjtj och rödbetsbiffar eller rosta dem i ugn med havssalt, vitlök och några kvistar rosmarin. Rödbetor går bra att syra, marinera eller använda råa. En av våra återkommande sidorätter är rårivna rödbetor med äpple, vinägrett och kapris.
Ett tips: lämna kvar en liten bit av blasten när du kokar rödbetor. Då läcker inte färgen ut i vattnet.
Blast och stjälkar kan användas som mangold. De är goda att steka med vitlök, ha i en krämig stuvning eller mata ned i juicemaskinen.
Under vintern odlar vi gärna rödbetor inomhus för att skörda småblad. Med lite extrabelysning får vi blankt frodiga, grönröda blad som är proppfyllda av nyttigheter. Fröna går också bra att grodda.
Författare: Johanna Damm
Faktagranskad av Erik Hoekstra
Senast uppdaterad 2022-10-14